Demenssjukdomar, däribland Alzheimer, är ett gigantiskt problem. Enligt prognoserna kommer de som drabbas av demens, där Alzheimer är den vanligaste orsaken, att tredubblas fram till år 2050. Samtidigt sker en positiv utveckling med nya läkemedel som faktiskt kan bromsa sjukdomsförloppet. För fem år sedan identifierades nya, betydligt mer känsliga, tekniker som gör det möjligt att söka i blodet efter fosforylerat tau och amyloid-beta, ämnen som visar att en person bär på Alzheimers sjukdom. Nu är första steget att börja använda denna metod inom specialistvården. Forskargruppen gör även en världsunik studie för att se hur det fungerar att istället ta blodproven inom primärvården, och resultaten pekar mot en revolution för att diagnostisera Alzheimers sjukdom.

Sammanlagt finns det 20 000 proteinkodande gener i vår arvsmassa. Det vi vill utforska är hur många olika mönster det finns för hur dessa gener slås på och av och hur ofta det sker. Med nya metoder kommer forskargruppen se den direkta effekten av olika läkemedelssubstanser på ett mycket tidigt stadium, hur de verkar och vilka bieffekter de har. Det kan till exempel leda till att man kan förfina läkemedel för att de ska fungera bättre. Det handlar om grundforskning på mycket hög nivå för att förstå hur arvsmassan kontrolleras och regleras av våra gener men resultaten kan även komma till praktisk nytta.

I vår forskning studerar vi luftvägsinfektioner och söker förstå hur luftvägsbakterier interagerar med sin värd och orsakar sjukdom. Vi har ett särskilt fokus på sjukdomar orsakade av pneumokocker. Pneumokocker är vanligt förekommande i näsan hos friska barn, men de är också den vanligaste orsaken till luftvägsinfektioner såsom öron- och bihåleinflammation, samt till allvarliga infektioner såsom lung- och hjärnhinneinflammation. Forskningen går från basala molekylära mekanismer för hur bakterierna påverkar sjukdomsutveckling och immunsvar, till kliniska och epidemiologiska studier samt antibiotikaresistens och transmission. Forskningen förväntas leda till nya strategier för behandling och prevention.

Vår forskning använder single-cell analys för att upptäcka celltyper och utvecklingslinjer i människans nervsystem. Långsiktigt vill vi kartlägga alla celltyper i hjärnan, och förstå hur de bildas under embryonalutvecklingen. För att åstadkomma detta utvecklar vi teknologier för mycket känslig och noggrann mätning av RNA i enskilda celler, och även för noggrann tvådimensionell kartläggning av geners aktivitet i den embryonala människohjärnan.

Forskningen handlar om att förstå hur celler i centrala nervsystemet bildas från stamceller. Vi är framför allt intresserade av de celltyper som dör i patienter med Parkinsons sjukdom. Vi ägnar oss åt grundforskning med målet att förstå fundamentala processer på molekylär nivå. På längre sikt är målet att forskningen ska ha betydelse för sjukdomar som Parkinsons. Förhoppningsvis ska forskningen ge möjligheter att hämma nervcellsdöd eller åstadkomma reparation, så kallad regeneration, i det centrala nervsystemet.

Syftet med vår forskning är att förstå hur de biljoner bakterier som finns i våra tarmar påverkar vår hälsa. Vi vill gärna betrakta tarmfloran som ett organ med egen arvsmassa och funktioner som våra kroppsegna celler inte klarar av. En viktig komponent är att förstå vilka faktorer som påverkar sammansättningen av tarmfloran där kosten är en viktig faktor. Just nu är vårt stora intresse att undersöka hur tarmfloran är förändrad vid diabetes och hjärtkärlsjukdom samt om denna förändrade tarmflora bidrar till sjukdomsutvecklingen. Om detta är fallet så är nästa steg att förstå hur vi kan stabilisera tarmfloran för att förhindra sjukdom alternativt utveckla nya strategier för att bota sjukdomen baserat på tarmfloran.

Vår forskning fokuserar på stamceller i blodsystemet, hur dessa bildar kroppens olika blodceller och immunsystemet, samt vad som händer när de normala stamcellerna ersätts av cancerstamceller och kroppen går från att producera blodceller till att producera leukemi. Forskningen har betydelse vid bland annat stamcellstransplantationer som används för att bota sjukdomar i blod- och immunsystemet. Nybildningen av flera livsviktiga blodceller tar lång tid och genom att identifiera viktiga blodbildande stamceller hoppas vi på att hitta sätt att snabba på produktionen. Ett ännu större problem är återfall i t.ex. leukemi efter en stamcellstransplantation. Genom att ha identifierat stamcellerna som ger upphov till återfall kan vi fokusera på hur man bättre kan eliminera eller neutralisera dessa.

Jag forskar om Alzheimers sjukdom och arbetar med att utveckla metoder för att kunna mäta de biokemiska förändringar som finns i hjärnan via ryggvätske-(likvor)prover och även via blodprover. Målet med forskningen är att förstå de molekylära mekanismerna vid Alzheimer, framför allt vilka förändringar som har störst betydelse för sjukdomsutvecklingen. För att få tillförlitliga data måste denna typ av forskning i slutänden göras direkt på patienter med sjukdomen, i studier där man följer patienter och symptomfria äldre under flera år. Ett viktigt mål är också att kunna använda dessa likvortester för klinisk diagnostik, för att möjliggöra att patienter får en adekvat behandling.

Jag är intresserad av kroppens förmåga att förnya celler, både när vi är friska och hur det förändras vid sjukdomar. Ett huvudintresse i min forskningsgrupp är nybildning av celler i den vuxna hjärnan och hur det påverkar våra hjärnors formbarhet och även reaktioner på skador och sjukdom. Mycket av vår forskning syftar till att öka vår förståelse av hur celler i kroppen fungerar på ett ganska basalt plan. Men vi är också alltid intresserade av hur cellers funktion påverkas vid sjukdomar och att finna kunskap som kan leda till nya insikter om sjukdomsprocesser, vilket behövs för att utveckla nya behandlingar.

Syftet med forskningen är att beskriva varför vi kan uppleva vår omgivning och olika typer av känsel, samt att utveckla nya avancerade gentekniska metoder. En förhoppning är att också skapa djupare kunskap om underliggande mekanismer vid smärttillstånd. Forskningen innebär utveckling av en teknologisk plattform som gör det möjligt att förstå aktivitetsbaserade kopplingar mellan nervceller och därmed öka vår kunskap om alla typer av fysiologiska och patofysiologiska (sjukdomspåverkade) processer i hjärnan.

Mellan 2007 och 2011 gav Torsten Söderbergs Stiftelse gemensamma anslag med Ragnar Söderbergs stiftelse till Kungl. Vetenskapsakademien för att stödja professorers forskning över 4–5-årsperioder.

Donation till Kungl. Vetenskapsakademien för inrättandet av en professur i ämnet ekonomi i vid bemärkelse. Professuren ska innehas i perioder av cirka fyra år. Akademiens klass för samhällsvetenskaper ansvarar för professuren och utser en arbetsgrupp. Vid utlysning inbjuds svenskt lärosäte med ekonomisk forskning att nominera två kandidater.